Nattgos

Hur bra det än är att barn sover i sina egna sängar, måste jag säga att det är väldigt mysigt att ha sällskap av Alfons när man sover. Vid 3,5 månaders ålder började han sova i sin säng i sitt rum. När han vaknat tidigt på morgonen så har vi tagit in honom i vår säng, och det är alltid lika mysigt, även om man sover sämre med prinsen som vill ta upp en stor del av sängen.

Men när man är sjuk då får man sova i mamma och pappas säng hela natten. Min upplevelse är att Alfons känner sig tryggare här och han vaknar inte lika ofta. När vi lägger honom i hans säng vaknar han otaliga gånger under kvällen, men inte lika ofta i vår säng. Om han sover bättre på natten i sin eller vår säng vet jag inte, men i natt sov han i alla fall från 23 till 7 utan att vakna i vår säng.

Kan ju även konstatera att det är lika bra att fortsätta få honom att sova i sin säng, eftersom det snart blir en till som ska trängas i vår säng. Men och andra sidan kanske det är lika bra att passa på att gosa ordentligt innan lillebror är här.

Självklart är det ju mysigt att sova själv med Anders, men vi vet ju alla hur det har slutat... Med en tjock mage och en helvetisk halsbränna ;)